Den yttersta konsekvensen

Ett handlande har alltid en konsekvens, det är en fysisk lag som man inte kan gaffla bort i politisk retorik. Arrogans, ondska, enfald, girighet eller maktlystnad och ett "jag har alltid rätt i allt jag säger" föder konsekvenser. Att maktgirigt detaljstyra hur andra människor ska leva sina liv föder konsekvenser. Att med upphetsning som liknar sadism göra människor till intet föder konsekvenser.

Den yttersta konsekvensen är också den tysta och den mest tabulagda. Ett liv har en rättighet att leva sitt eget liv att inte respektera detta är trakasserier och jag skulle nog sträcka mig så långt som att säga vållande till annans död eftersom död också är själslig. En handling gentemot en annan människa kräver ansvar, inte detta uttjatade ord som är en omskrivning av "LYD", utan ansvar för de konsekvenser som handling faktiskt genererar. Det går inte att gömma sig bakom regelverk när handling blir konsekvens. Myndigheter är fantastiska på att aldrig någonsin svara begripligt bakom regelverken. Sanningen är enkel! Donovan sa det på sitt sätt. Every soldier is to blame!. Varje handläggare som genom en handling gör någon maktlös är personligt ansvarig för detta.

Den yttersta konsekvensen när snaran dras åt, när ens egna kapacitet för liv stryps på sitt flöde, när den enda utvägen är den sista utvägen. Vad händer då? Jo det blir ett förfasande och ett teoriflöde hur man ska kunna hjälpa denna "förtvivlade" själ. Det är ett hyckleri utan motsvarighet i världshistorien. Handling, konsekvens och ansvar har försatt själen i ett tillstånd av överlevnad. När det har omöjliggjorts för kroppslig överlevnad finns ju bara den själsliga kvar. När möjligheten för liv har raderats ut vilka alternativ återstår?

Den yttersta konsekvensen har redan visat sitt ansikte. Sverige har blivit ett land där människor trakasseras och hotas till döds. Så nu får vi vänta på konsekvensen av det.